Hög och Låg status

Idag kom jag något försent som jag på senaste tiden haft en ovana att göra. Jag hade dock tur att denna lärare inte var riktigt lika hård som Karl Alfredsson från Grul.se. Iallafall så skulle vi idag få ytterligare förberedning som ledare genom att lära oss att använda hög och låg status.

Vår Gästlärare var Patrik Dufwa: regissör och skådespelare som bla regisserat vita lögner och som nu bla jobbar som Autodidakt. Jag var nervös och skeptisk först men kom snart in i det hela när vi gjorde den första övningen som gick ut på att vi skulle komma in och presentera oss som om vi vore lärare.
Jag gillade verkligen hur han gick igenom både de kroppsliga och muntliga detaljerna i våra utföranden.

Jag fick bra kritik för det mesta och det hjälpte förstås att jag redan är medfödd och erfaren teaterapa och kunde sätta mig in i rollen så bra som Jag.

Men jag tycker det var en bra uppvärmning och det var intressant hur alla reagerade och betedde sig olika när de gjorde detta. Jag måste erkänna att jag blev rätt illa till mods när jag fick höra att vi var tvungna att undervisa en klass om några veckor, speciellt när ordet "högskoleelever" nämndes (högstadiet är inte en tid jag har några bra minnen direkt.)
Lyckligtvis kunde vi ju undervisa en gymnasieklass med men i vilket fall så blev jag väldigt inspirerad av det vi gjorde och har blivit allt mer självsäker och bekväm med tanken på att leda och instruera en klass under en dag. Det blev kul liksom och man kom verkligen att komma igång.

Den andra övningen gick ut på att vi skulle sätta oss mitt emot varandra två och två och rollspela att en var chefen på jobbet och den andre var en anställd. Jag tyckte att växlingen och bytet mellan låg och hög status funkade helt okej för det mesta. Man märker snabbt att det dock är en sak att formulera och säga det man vill säga i huvudet men när du väl sitter framför denne person och ser honom/henne i ögonen så är det inte riktigt lika lätt och självklart längre.
Speciellt när man ska sätta sig in i en särskild roll och improvisera fram dialog på plats, vilket jag verkligen behöver öva på.

Men det är just hur vi gick igenom alla detaljer som fick mig att tänka i de speciella banorna som krävs för att man ska komma någon vart. Just hur man exempelvis med hög status kan bygga upp drama genom att ta pauser, få personen att känna sig osäker och kämpa fram sin övertygelse genom att titta bort en kort stund.
De effekter som kännetecknar låg status visar dock inte alltid att man är svag, osäker eller vek.
Precis som att man många gånger i livet måste bete sig tuffare än vad man egentligen är för att åstadkomma det man vill så måste man också kunna lägga sig under andra för att antingen visa ödmjukhet, respekt, medkänsla eller förlåtelse när det behövs.
Jag var riktigt nöjd med dagen och hoppas att de som inte hade det så lätt med att presentera eller skådespela  ska få modet att bättra sig de kommande dagarna.

Om jag ska ge någon form av negativ kritik så antar jag att det var lite utdraget i början då varje elev skulle genomföra första uppgiften en efter en. Men det är förståeligt då vi är så många och det fyllde ju lektionstiden.